Dumpad

Jag har blivit dumpad. Inte av min kille alltså, utan detta är fan värre. När det tar slut med en kille så är det ju fruktansvärt. Hjärtekrossande. Det suger helt enkelt.

Jag har blivit dumpad av en av mina bästa vänner. Vi har varit bästa vänner i nästan 10 år. Fy fan. Det bräcker samtliga av mina förhållanden utan några problem.

Det började gradvis. När jag outade min graviditet så var det bara: "ÅÅÅÅH gumman, helt fantastiskt, jag kommer älska den här ungen, detta kommer bli så bra".

Ju mer gravid jag blev desto glesare blev det mellan träffarna, och varje gång vi träffades så pratade hon bara om sig själv och om hon pratade om mig så var det bara om bebisen i magen. Som om jag VAR min graviditet.

När jag hade fått S så var hon arg för jag inte hade hört av mig (som om jag orkade ha en löpande kommentar från min förlossning), och när jag orkade höra av mig efteråt så sa jag att vi får bestämma en dag vi kan ses, men just nu orkar jag inte. Tror ni hon respekterade det? Näpp. Helt plötsligt plingade hon på dörren och sa "jag kunde inte hålla mig, fniss fniss". Och där stod jag, med risk för framfall, blod längs benen, mjölk som sprutade ur brösten, baby blues så det bara skrek om det och ett kolikbarn som bara skrek. Sugen på besök.

Efter det så hälsade hon väl på någon gång och sen dröjde det alltmer sällan och nu har hon inte sett S på tre månader. Glöm inte att detta är min bästa vän vi snackar om.

Jag har försökt få kontakt, men hon verkar inte intresserad. Spelar blasé och låtsas som att det är jag som varit en dålig vän och inte hört av mig.

Hon har dock en trevlig vana av att håna gravida kvinnor och barn på Facebook. Skriver om hur rolig hennes gravida syster ser ut naken och raljerar över att hon inte vill bli ung mamma och det är visst bara hon och hennes kille som fortfarande bara övar på att göra barn. FNYS.

Tänk om folk visste att hon skulle vart mamma idag om bara hennes förra snubbe inte hade vart ett sånt jack ass? Man kanske inte ska kasta sten i glashus.

Indiemorsan och vinnaren av sämsta kompispriset 2010.

Jag känner igen det där och det suger verkligen. Det gör ont. Är hon värd det? nej, hon förtjänar ingen mer uppmärksamhet.

vet du vad? Jag tycker att det här verkar vara ett Solklart fall av Grym svartsjuka från hennes sida. Hon skulel haft ett barn,men gjorde abort (som jag förstod det) och hon Ville verkligen glädjas för dig, men svartsjukan tog över. Då väger hon över att istället Håna de som är gravida och låtsas som att hon minsann inte vill ha nån unge, och kan visst hålla sig "till skillnad från andra."



REen svartsjuka. trist dock när hon inte ens kan glädjas å sin bästa väns vägnar :-(