Innan jag blev gravid så vägde jag ca 59-61 kg. Nu väger jag 60 blankt. För er som inte vet vem jag är (alltså alla utom två stycken, hej cissi och johan) så är S alltså 3 och en halv månad gammal. Under min graviditet gick jag upp ca 12 kg. Jag är alltså smal igen, väldigt skönt. Det är inte svårt att komma tillbaka till sin gamla vikt om man äter vanlig mat och rör på sig. Att få tillbaka sin gamla kropp igen däremot kommer aldrig att ske. Bara att glömma, släpp den tanken. Magen är som ett dragspel, låren, sidorna och magen är fulla av bristningar, brösten är sjyssta men har en helt annan konsistens från hormonerna och amningen. Det går inte att komma undan. När man bara accepterat att man blir äldre och att den ungdomliga kroppen inte är konstant hela livet så blir man ganska nöjd ändå. Jag är det i alla fall.

Vem bryr sig? Min kille? Skulle inte tro det. Killar på beach 2011? Kanske, men jag bryr mig ju inte. Något man inte fattade innan man fick barn var hur lite man bryr sig om såna saker. Barn ger verkligen perspektiv. Ursäkta meningslösa inlägget 2.0.