HÄJ HÄR Ä MITT LIV! Kliv gärna in och kissa på soffan, sätt er på mig, tjoho, kom igen här är jag!

Nej. Jag är inte hemlig. Vem som helst med lite goda googlingskunskaper kan ta reda på vem jag är. Och jag lägger ju ut mitt liv här, så ni ska se att det är verkligt, så särskilt hemlighetsfull kan man ju inte kalla mig. Jag skriver bara inte mitt namn.

Jag är mamma. Ett epitet jag aldrig trodde att jag skulle få. Jag är flickvän. Också ett epitet jag betvivlade att jag skulle kunna behålla.

Jag har humor, det måste man ha för att överleva. Jag är rätt hård, på utsidan alltså. Men egentligen är jag känslig och mjuk. Jag tänker mycket på andra, på människor jag tycker om. Jag älskar att prata med mina vänner. Att få vara ett stöd till de man älskar är viktigt. Viktigast. Men jag har inget tålamod med människor som inte ger mig samma hövlighet.

Jag har ingenting till övers för idioter. Jag kan inte kommunicera med dumma människor och jag har inte tålamod att ens låtsas. Jag hatar människor som beter sig som offer, kanske för att det var så jag hanterade livet förr.

Jag tror alltid alltid alltid att jag har rätt, och när jag har fel så har jag fortfarande rätt. På något sätt.