Dag 13 - vardagslyx
Det känns ju lite fel att säga att lyx för mig är att vara utan min dotter, men det är lite så det är. Lyx kan också vara att se henne vakna och garva det första hon gör, höra henne skratta eller få pussa hennes lilla tjockemage - men det händer ju varenda dag. Nog för att jag uppskattar det och det värmer mammahjärtat, men jag är ju med henne 24 timmar om dygnet.
På veckorna är jag helt utan avlastning och utan någon som kommer hem på kvällen och busar med henne så att jag kan göra något annat (typ diska eller laga mat). När jag har iakttagit andra mammor och barn så har jag förstått att många andra barn är lite mer självgående. De kan ligga ensamma en liten stund på golvet utan att få panik.
Så funkar INTE S. Hon kräver mig hela hela tiden. Nu har hon lärt sig att sova utan att jag ligger jämte (eller under), vilket ger mig lite tid, men annars så måste jag ha en hand på henne dygnet runt. Bära, busa, hålla, pilla, vifta. Det är så det är, och det är så det ska vara att ha barn. Det är helt underbart, men om jag sa att det inte var jobbigt så skulle jag fetljuga.
Därför är vardagslyx för mig när min mor eller svärmor är barnvakt. Det kan räcka med en timma eller två, så att jag får åka och handla själv, lyssna på min svinhöga musik i bilen eller allra helst ta ett jävla bad. Fila naglarna, kolla på ett avsnitt Entourage. VADSOMHELST som är bara för min skull.
Ibland kan jag få höra att jag inte får känna så eller att jag minsann inte ska få ta en paus för då är jag en oansvarig mamma, ung och lat och jag ska minsann veta att det är så det är att ha barn (dumbom). Men när en mamma som är 35 och har en karriär som jurist bakom sig och bor i ett stort hus som hon och mannen har renoverat vill ta en paus och vara för sig själv en stund - ja, då heter det att hon ska unna sig en paus och att mamma och barn inte alltid behöver sitta ihop.
Men det är ett helt annat inlägg.. Påminn mig om att jag ska ta upp det snart, jag har betydligt mer åsikter i ämnet.
Kommentarer
Trackback
